Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Denna rapport har söker finna vad attityden till IT Àr hos flickor i Äk 9, och huruvida en positiv attityd gör att flickor kÀnner lÀgre motstÄnd till att söka en naturvetenskaplig utbildning pÄ gymnasiet.Relevant litteratur för problemstÀllningen har studerats. I uppsatsen presenteras teorier, Äsikter och tidigare forskning frÄn nÀrliggande Àmnesdiscipliner, sÄsom t ex systemvetenskap och sociologi.SÄvÀl kvantitativ- som kvalitativ vetenskaplig metodik har tillÀmpats i undersökningen.I undersökningen bedömer jag att en god insikt i flickors attityd till IT har erhÄllits. NÄgon generellt giltig slutsats rörande ett samband mellan en positiv IT-attityd och att söka naturvetenskaplig utbildning kan ej dras. Materialet i uppsatsen antyder visserligen svagt att sÄ Àr fallet, men en allmÀn generalisering Àr sÄvÀl felaktig som ogiltig..

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att ta reda pĂ„ om anvĂ€ndning av Concept Cartoons, som hjĂ€lpmedel vid naturvetenskaplig undervisning, kan skapa elevdiskussioner som har sĂ„dana kvaliteter att det gynnar naturvetenskaplig begreppsbildning. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i en skola i Östra Norrbotten och undersökningsgruppen bestod av 12 elever i Ă„r 5. Undersökningsunderlaget samlades in genom bandinspelningar av gruppdiskussioner, enskilda elevintervjuer samt observationer. Resultatet visade att enbart Concept Cartoons som hjĂ€lpmedel inte Ă€r tillrĂ€ckligt för att skapa kvalitativa diskussioner.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nÄgra förskolechefer/rektorer respektive förskollÀrare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehÄll, syfte och arbetsmetoder, samt att dÀrtill jÀmföra vilka teman som framkommit bland dessa bÄda yrkesgrupper. Detta mot bakgrund av att strÀvansmÄlen avseende naturvetenskap i förskolans lÀroplan har förtydligats i den reviderade LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010) liksom förskolechefens och förskollÀrarens ansvar för den pedagogiska verksamheten. Den yrkesmÀssiga relevansen med studien Àr att den förhoppningsvis ska kunna utgöra en utgÄngspunkt och kunskapskÀlla för vidare diskussion i förskolans verksamhet kring de förtydligade mÄlen för naturvetenskap. Undersökningen bygger pÄ en intervjustudie om fem respondenter per yrkeskategori. Resultatet visar att uppkomna teman ur respondenternas resonemang avseende innehÄll, syfte och arbetssÀtt vid naturvetenskaplig verksamhet i förskolan pÄ ett teoretiskt plan redan visar hög samstÀmmighet med förskolans reviderade styrdokument.

Preschool has a long tradition of using picture books, both as entertainment and as a resource for educational activities. In science there are two main application areas. The first one is science concepts and the second is to teach basic science process skills. These skills, observing, communicating, inferring, classifying, measuring and predicting reflects the methods used by scientists. Picture books potential to put science concepts and activities that promote the use of science process skills in a meaningful context, recommends using picture books for this purpose.

This study examines a primary school teacher?s ambitions within science education and how those ambitions manifest in the classroom. This is being examined by interview with the mentioned teacher and by observations as a participant within four of the teacher?s science classes. The results of this study is categorized and analyzed with assistance of scientific literacy, vision I and vision II, fundamental scientific literacy and Roberts? curriculum emphases.

I denna c-uppsats har vi genom en fallstudie studerat hur en förskollÀrare utformar en aktivitet tillsammans med en barngrupp och hur samspelet sker mellan barn och förskollÀrare. Vidare har vi studerat hur barnen uppfattar aktiviteten och hur deras uppfattning förhÄller sig till förskollÀrarens. Forskningsbakgrunden handlar om hur förskolan har förÀndrats med tiden och hur förskollÀrarens roll har utvecklats. I vÄr undersökande del har vi observerat och filmat en naturvetenskaplig aktivitet, samt gjort intervjuer med barn och pedagog. Resultatet av studien visar att förskollÀrarens mÄlsÀttningar, med stöd frÄn lÀroplanen, uppfylldes i aktiviteten genom att barnen fick en lustfylld erfarenhet av ett naturvetenskapligt experiment.

Experimentets art och roll i naturvetenskaplig undervisning Àr ett fundamentalt och omfattande Àmne. I föreliggande litteraturstudie görs ett försök att sÀtta in frÄgan i ett historiskt, pedagogiskt och vetenskapligt sammanhang. Innan experimentets roll diskuteras, stÀlls dock frÄgan vad naturvetenskap Àr, varför och hur det skall undervisas, och vad som kÀnnetecknar praktiskt arbete och experimentell verksamhet i skolan. Med denna bakgrund refereras nÄgra forskares och lÀrares erfarenheter och Äsikter. Det visar sig, föga överraskande, att formerna för och avsikterna med experiment i undervisningen Àr skiftande.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansÄg att det behövs mer naturvetenskapliga lÀromedel anpassade för barn i yngr Äldrar. Med denna bok var vÄr förhopp.

Syftet med vÄr studie var att bedöma om det fanns nÄgon skillnad mellan gymnasieelever Ärskurs 3 pÄ naturvetenskaplig inriktning och samhÀllsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att fÄ svar pÄ detta har vi intervjuat 19 elever frÄn vardera inriktning med frÄgor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. FrÄgorna har utformats för att fÄ en förstÄelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen pÄ det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förstÄelse av kausala samband. StrÀvansmÄl och mÄl att uppnÄ frÄn kursplanen för Naturkunskap A och B har ocksÄ de en grund till frÄgornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som dÀrefter har analyserats kvantitativt.

Redan innan barn börjar skolan har de förestÀllningar inom matematik och naturvetenskap.Syftet med mitt examensarbete Àr att jÀmföra lÀrares arbetssÀtt gÀllande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sÀtt att integrera dessa Àmnen? i förhÄllande till mÄlen och valda teorier. De mÄl jag avser Àr de som berör begreppsutveckling i lÀroplanen Lpo94, lÀroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade Àmnen. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa lÀrarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se Àr att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen Àr hög bÄde bland förskolelÀrarna och lÀrarna i undersökningen.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansÄg att det behövs mer naturvetenskapliga lÀromedel anpassade för barn i yngr Äldrar. Med denna bok var vÄr förhopp.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som hÀnder i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. PÄ vilket sÀtt tas sÄdana situationer tillvara pÄ av pedagogen? Jag har anvÀnt mig av videoobservationer i tvÄ förskolor i Mellansverige för att försöka upptÀcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lÀrandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lÀrande för barnen i den fria verksamheten i förskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka exempel pÄ hur evolutionsteorin berörs i biologiundervisningen för Ärskurserna 1 till 6. Om undervisning i evolutionsteorin sker, vad fokuserar i sÄ fall lÀrarna pÄ och vad anser de vara det viktigaste för eleverna att kunna? Vilka lÀrmiljöer erbjuds eleverna för att utveckla sin förstÄelse för naturvetenskapens sÀtt att förklara livets uppkomst?Intervjuerna har genomförts med sex lÀrare som har undervisning inom de naturvetenskapliga Àmnena. Alla de intervjuade lÀrarna har en lÀrarexamen och har undervisat i biologi i Ärskurserna 1 till 6. LÀrarna har olika utbildningsbakgrund, men alla har nÄgon form av naturvetenskaplig utbildning.

ABSTRACTSyftet med mitt examensarbete Àr att forska i om bilder genererade ur 3D-modeller Àr en effektiv illustreringsmetod vid artbestÀmning. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en praktisk och en teoretisk. Den praktiska delen av arbetet ska resultera i renderade bilder av en mÄngfoting sedd utifrÄn olika vinklar och avstÄnd. Detaljrikedom och manér ska vara fotorealistiska. Den teoretiska delen ska ta upp fördelar och nackdelar med 3D som bildteknik vid artbestÀmning. Jag ska Àven redogöra för de vanligaste bildteknikerna, som anvÀnds vid naturvetenskaplig illustration samt kortfattat berÀtta om nya tekniker.En av de största fördelarna med att anvÀnda sig av 3D-visualisering vid artbestÀmning Àr om man arbetar med snarlika arter.